Vad är god förvaltning i husbolag?
Den traditionella synen på förvaltning i husbolag sätter fokus på den planenliga skötseln av fastigheten. I den ingår regelbunden kontroll av teknisk kondition, städning och renhållning, underhåll, grundläggande reparationer och ibland till och med rivning för att bygga nytt.
Tänker man så finns risken att människorna glöms bort. Husbolag är nämligen inte synonym till fastighet. Det är synonym till fastighet, ägare och boende. Ett bra husbolag glömmer ingen av dessa tre aspekter.
En viktig uppgift för styrelsen och disponenten är att sörja för att aktieägare och boende tar till sig ett tankesätt där kärnan är bolagets bästa på lång sikt. Jag hävdar att detta alltför ofta är en stor utmaning i denna värld av ”allt åt mig genast nu” och ”jag har rättigheter”, fastän man genom att driva sitt eget intresse eller spara på kort sikt lägger grunden för stora svårigheter för husbolaget på lång sikt. En del av god förvaltning i husbolag är att upplysa aktieägarna att förstår behovet av till exempel underhåll som aktieägarna svarar för eller grundläggande reparationer som husbolaget svarar för. Här finns det gott om arbete för både styrelsen och disponenten eftersom nyckelorden för att kunna engagera aktieägarna är kommunikation och informationsdelning.
Meddelanden från disponenten och servicebolaget, informations- och diskussionsmöten som styrelsen ordnar, e-postutskick och sakkunniganföranden på boendemöten då olika projekt planeras är alla bra sätt att öka den gemensamma förståelsen. Samtidigt ökar tilliten till förvaltningens kompetens och av aktieägarna inhämtas redan i förväg beredskap för beslutsfattande om till exempel nödvändiga, men dyra grundläggande reparationer.
I ett välskött husbolag får det egentligen inte förkomma sådant som blir en överraskning för någon. Det räcker inte att styrelsen eller disponenten är medveten om de förestående renoveringsbehoven eller annat som inverkar på livet för alla som bor i bolaget. Redogörelsen för behovet av underhåll och planen på lång sikt är, om de är väl utarbetade, bra verktyg även för aktieägarna för att ”mentalt” förbereda sig inför kommande beslut inklusive de ekonomiska konsekvenserna. Stora renoveringsprojekt som kommer som en överraskning är oftast just de smärtpunkter där de största tvisterna i husbolag tar sin början.
Skribenten Mika Heikkilä är verksamhetsledare på Kiinteistöliitto Uusimaa.