Med vad täcks husbolagets utgifter?
Vederlaget är en avgift som husbolaget tar ut av aktieägarna för att täcka nödvändiga utgifter. Utgångsläget är att aktieägarna är skyldiga att betala vederlag enligt de grunder som anges i bolagsordningen. Ett husbolag kan också ha andra inkomster, t.ex. hyresinkomster för lägenheter som bolaget hyr ut, men vanligtvis räcker de inkomsterna inte till för att täcka bolagets alla utgifter.
Bolaget har utgifter bl.a. för användning och underhåll av fastigheten och byggnaderna, grundlig förbättring eller förvärv och bebyggande av fastigheten samt andra förpliktelser som fastighetsskatt. Vederlaget får endast användas till att täcka bolagets utgifter.
Vederlaget bestäms i bolagsordningen
Om vederlaget finns bestämmelser i husbolagets bolagsordning. Husbolaget kan ta ut olika vederlag. De vanligaste är skötselvederlag och finansieringsvederlag (dvs. kapitalvederlag) samt olika förbrukningsbaserade vederlag. Vederlagets betalningsgrund är vanligtvis lägenhetens yta, antalet aktier eller förbrukningen av en viss nyttighet som el och vatten. Skyldigheten att betala ett visst vederlag gäller nödvändigtvis inte alla aktieägare (t.ex. affärslokal, garage). I bolagsordningen kan det även anges ett högre vederlag för t.ex. affärslokaler än för bostadslägenheter.
Skötselvederlag och förbrukningsbaserade vederlag
Skötselvederlag tas ut av aktieägarna i bolaget för att täcka utgifterna för att sköta fastigheten. Med skötselvederlaget täcks bl.a. utgifterna för användning och underhåll av fastigheten och byggnaderna.
Ett vanligt förbrukningsbaserat vederlag är en vattenavgift i enlighet med bolagsordningen. Grunden för den kan vara antalet personer som bor i lägenheten eller den faktiska vattenförbrukningen. Också vattenavgiften ska motsvara de faktiska kostnaderna. Om bolagsordningen inte har någon särskild paragraf om vattenavgiften ska utgifterna för vattnet betalas med skötselvederlaget.
Finansieringsvederlag
Ofta nämns det i bolagsordningen att finansieringsvederlaget används för långfristiga skulder. Med finansieringsvederlaget täcks projekt som både till sin tekniska och ekonomiska omfattning närmast kan jämföras med byggande. Avgörande är således inte lånets löptid, utan reparations- eller renoveringsprojektets art och beskaffenhet.
Vid användningen av finansieringsvederlaget är det viktigt att vara noggrann och fästa särskild uppmärksamhet bl.a. vid om affärslokaler har högre finansieringsvederlag och om aktieägarna ska betala ett renoveringsprojekt enligt grunderna för skötsel- eller finansieringsvederlaget.
Bruksavgifter
Bruksavgifterna baserar sig på ett slags avtal mellan aktieägaren och husbolaget, dvs. aktieägaren själv beslutar vilka tjänster hen utnyttjar och i vilken omfattning. Typiska bruksavgifter är avgifter för bilplats, tvättstuga och bastu. Eftersom det inte finns bestämmelser i lag om hur de fastställs kan bolaget erbjuda dessa även avgiftsfritt utan att kränka likvärdigheten mellan aktieägarna.
Bolagsordningen kan ha ett omnämnande om hur storleken på bruksavgifterna bestäms. Om inte, är deras ekonomiska betydelse så liten att besluten bra kan fattas av styrelsen. Ofta befullmäktigar bolagsstämman också styrelsen att besluta om dem.
Till sist. Eftersom man med de olika vederlagen täcker olika utgifter får man inte blanda ihop dem.
Skribenten är verksamhetsledare Marika Sipilä.