Fuktproblem är ett gissel i många fastigheter
Hösten meddelar sin ankomst och fastigheterna och byggnadsbeståndet väntar utmaningar inför vinterperioden. De alltmera återkommande häftiga regn och stormarna påverkar fastigheterna. Under de senaste åren har och i takt med klimatförändringen förefaller det uppstå nya bekymmer som fuktskador och liknande problem.
Viktigt att kräva sakkunskap
Under de senaste åren har byggnadsloven ökat gällande reparationer eller grundförbättring av fastigheter och en stor del av dessa är fastigheter i städerna där den stora massan finns. En byggnadsboom där det byggs nya bostadslägenheter i tillväxtcentret pågår men är på avtagande. Det betyder att all arbetskapacitet är i bruk och men det finns brist på yrkeskunniga hantverkare, särskilt erfarna grundrenoverare som timmermän, snickare samt rörmokare och elektriker. Tyvärr smyger det sig även in i reparations branschen icke kvalificerad arbetare och firmor med kort erfarenhet från branschen. Därför bör bostadsbolagets beslutande organ var observanta på, då valet av entreprenör utses. Ibland har disponentbyrån sakkunskap men inte alltid och då gäller det att anlita en erkänd eller/och erfaren projektledare och granskare.
Man kan indela fuktens uppkomst i tre problemområden
- det yttre skalet mantels täthet och funktion, byggnadstekniska brister
- undermåligt utfört installationsarbete samt grundläggning förhållanden och dränerings brister
- underlåtenhet att underhålla hur ytvatten avrinningen fungerar.
Fastighetens mantel (fasad, tak, fönster) och dess konstruktion är ett viktigt delområde (akilleshäl) då det gäller uppkomsten av olägenheter. Valet av takmaterial och konstruktion är A och O samt att följa reglerna regelbundet, kontrollera och även mäta tex. plåtens och fogarnas täthet. Olika material har olika livslängd, ett plåttak borde minst vart tjugonde år ytbehandlas. Moderna tegel har en mycket längre livslängd. En elementfogs tätningar bör oftast utbytas efter minst tjugo år ibland tidigare.
Byte av fönster eller reparation av befintliga är ofta en källa till häftiga diskussioner i husbolagen. Beroende på skick eller kvalitet bör det noggrant övervägas vilket alternativ som är klokt att gör. Fördelen med att utbyta är att dagens fönster är både ur buller och energisynpunkt en förståndig lösning och kan kännas som dyr. Att iståndsätta gamla fönster är tekniskt möjligt men en ganska dyrbar då arbetskostnaderna numera är relativt höga. Fönster i fastigheter från 1950 – 1980 bör i regel iståndsättas eller utbytas. Dessa fyller inte dagens krav på energisnålhet och är undantags löst två glas fönster. Om fastigheten har fönster av ädelträdvirke kan det vara skäl att iståndsätta men det fodrar sakkunnig bedömning. Konsultera alltid en erfaren planerare med gedigen erfarenhet.
Fastigheter som ligger nära kusten och är utsatta för stormar och hård blåst har oftast bekymmer med fukten då materialen ständigt är utsatta av ogynnsamma väderleksförhållanden.
Skrivare är teknisk rådgivare Jan Rosqvist.