Ett skyddat centrumhus fick ett solkraftverk på taket
Skyddsstatus utgör inget hinder för investeringar i energieffektivitet, tvärtom. Den värdefulla byggnaden på Båtsmansgatan planerar redan nya energirenoveringar för att minska energikostnader.
Solskenet som lyser på flervåningshusens tak är bra att samla in som gratis energi.
– Om det inte finns någon skugga, lönar det sig definitivt att ha taken fulla av solpaneler, konstaterar Harri Fränti, styrelseordförande för Båtsmansgatan 21.
Den senaste investeringen för framtiden i bostadsaktiebolaget i Rödbergen i Helsingfors avslöjas först i en video, där en drönare stiger upp till taknivå. Det svarta plåttaket på det skyddade huset fick helsvarta solpaneler på två takfall i augusti 2022. Även om det högeffektiva solkraftverket med en effekt på 26 kW började sin produktion först i slutet av augusti, hann det generera nästan 2 000 euro i elförsäljningsintäkter för bostadsaktiebolaget under höstmånaderna tack vare börselens toppriser.
– Kraftverket producerar cirka 20 megawattimmar el per år, säger Harri Fränti.
Det överskrider mångfaldigt elkonsumtionen i det gamla stenhuset som använder självdragsventilation. Således säljs den största delen av den producerade elen.
– Om vi hade fått panelerna i produktion som planerat redan i maj skulle vi ha sålt el för upp till 5 000 euro. Då hade återbetalningen av investeringen på drygt 30 000 euro varit mycket snabb, säger Fränti.
Gratis energi långt in i framtiden
Elprishöjningen har fått många bostadsaktiebolag att tänka på investeringar i solenergi som ger gratis energi i årtionden framöver. Panelernas tekniska livslängd beräknas i tiotals år och tillverkarna beviljar vanligtvis en effektgaranti på 25 år för panelerna.
– Om de också hos oss producerar sina investeringskostnader på mindre än tio år, varför inte? Säger Harri Fränti.
På Båtsmansgatan startade projektet med ett webbinarium om solel, som inspirerade bostadsaktiebolagets styrelse att be Solarvoima Oy om en kartläggning av genomförandet av ett solelsystem. Beräkningen rekommenderade ett solkraftverk på cirka 25 kW och anslutning till det så kallade ersättningssystemet. Denna gratis tjänst som tillhandahålls av elnätsföretag distribuerar solel inte bara till fastighetsel som förbrukas av bostadsaktiebolaget, utan också till elanslutningarna för lägenheterna i huset, vilket minskar deras elräkningar.
Eftersom bostadsaktiebolaget hade pengar från försäljningen av gårdskarlens bostad, beställde styrelsen förberedd på de stigande elpriserna solkraftverket i april 2022.
Därefter måste tillståndsärendena skötas. Enligt byggnadslagen kräver installation av en solpanel eller -fångare som har en betydande inverkan på stadsmiljön ett åtgärdstillstånd. Dessutom är Båtsmansgatan 21 ett skyddat hus och det har i detaljplanen bedömts som en byggnad som är betydande för stadsbilden.
Byråkratin kring tillståndet var dock överraskande smidigt. Fränti laddade upp projektinformationen och illustrationsbilder av solelundersökningen på webbtjänsten Lupapiste.fi och på mindre än en månad kom byggnadstillsynens utlåtande:
– Byggnadsarbetet kräver inget åtgärdstillstånd i enlighet med 126 a i lagen om områdesanvändning.
– Vi inom byggnadstillsynen gör vårt yttersta för att solkraftverk ska installeras på Helsingfors tak. Vi ser bara till att de är diskreta vad gäller stadsbilden och att installationerna är tekniskt säkra, säger arkitekt Ulla Vahtera som handlade solpanelsprojektet på Båtsmansgatan.
Helsingfors byggnadstillsyn tolkar solpanelsinstallationer nästan utan undantag som ringa åtgärder, då inte ens ett lagstadgat åtgärdstillstånd krävs. Helsingfors nuvarande byggnadsordning frigör alla solpaneler som installeras på tak från tillståndsplikten, men byggnadsskyddets krav måste beaktas. På Båtsmansgatan krävde byggnadstillsynen att det på den skyddade värdefulla byggnadens tak installeras helsvarta solpaneler som lämpar sig väl för det svarta plåttaket.
Även 150-åring behöver ny energiteknik
Båtsmansgatan 21 har en färgstark historia. Husets två nedersta våningar färdigställdes 1869 och den tredje och fjärde våningen förmodligen 1897.
– Tyvärr försvann de tidiga uppgifterna under andra världskriget, beklagar Fränti.
Husets gårdsbyggnad har på sin tid fungerat som festlokal för tsarens officerare. År 2008 färdigställdes tre radhusbostäder i den.
Husets 150-åriga historia är inget hinder för energirenovering. Fränti, som har varit ordförande för bostadsaktiebolagets styrelse i tre år, arbetar med att utbilda personer som studerar yrkesexamen i husteknik, disponenter och värmepumpsinstallatörer i ny energiteknik. Samma lärdomar tillämpas i praktiken också i det egna huset. I år har det i huset gjorts bland annat energibesparande balansering av värmeelementnätet och de gamla elementventilerna har bytts ut.
Nu ska styrelsen redan fatta beslut om nästa projekt för att förbättra energieffektiviteten. Dess första steg är energimodellering av hela huset. En konsultutredning på cirka 7 000 euro anger huruvida det skulle löna sig att installera värmepumpar på kvarterets innergård, som utnyttjar värmeenergi i utomhusluften för uppvärmning av huset och bruksvattnet. Fräntis fingertoppskänsla är att projektet på cirka 130 000 euro skulle vara lönsamt, men det måste säkerställas genom kalkyler. I bästa fall behandlas projektet redan på nästa bolagsstämma.
– Vi skulle inte heller behöva göra det på kredit, säger Fränti.
Även efter investeringen i luft-vattenvärmepumpar skulle man spara pengar från försäljningen av gårdskarlens bostad för bolagets framtida energirenoveringar.
Investeringar i energibesparande lösningar lönar sig, eftersom de bidrar till att sänka bolagsvederlagen för de 43 bostäderna i bostadsaktiebolaget under de kommande årtiondena. Fränti påminner att ingen kan förutspå den framtida utvecklingen av energipriserna säkert, men det finns en sannolik riktning. Uppåt.
Text: Petja Partanen