Är parkeringsplatser en bristvara?
I många husbolag är parkeringsplatser en vanlig källa till konflikt, särskilt när de inte räcker till. Ofta är antalet parkeringsplatser i äldre byggnader mindre än antalet bostäder. Om man varje dag måste köra runt kvarteret för att hitta en plats kan det bli frustrerande att vänta i husbolagets parkeringskö.
Vad orsakar då friktionen i fördelningen av parkeringsplatser? När det finns färre platser än behov, måste man prioritera vem som ska få hyra en plats. Många tolkningsfrågor rör hur aktieägare och deras hyresgäster ska värderas i parkeringskön. Har en äldre person utan bil samma rätt att hyra en parkeringsplats för dagliga hembesök som en aktieägare som använder sin bil för att pendla till jobbet? Om en aktieägare redan äger en parkeringsplats i bolaget, har denne samma rätt att hyra en annan parkeringsplats som en annan aktieägare utan parkeringsplats?
Situationen har blivit mer komplex i och med ökad användning av elbilar och byggandet av laddningsstationer. I många bolag finns det förutom vanliga parkeringsplatser även platser med laddningsmöjlighet för elbilar. Om ett bolag har både vanliga parkeringsplatser och laddningsplatser, ska då en elbilsägare ha företräde framför en bensin- eller dieselbilsägare i kön till en laddningsplats?
Som vi kan se, är frågan om rättvis fördelning av parkeringsplatser ibland nästan filosofisk. Bostadsaktiebolagslagen ger dock lite vägledning i dessa tolkningsbara situationer. Lagen föreskriver krav på likabehandling av aktieägare, vilket är den enda riktlinjen att följa när beslut om fördelning av parkeringsplatser ska fattas. Dessutom anges i lagens förarbeten att en aktieägare som hyr ut sin bostad ska kunna ge sin hyresgäst samma rätt till en parkeringsplats som de aktieägare som bor i huset. Detta innebär att hyresgäster som bor eller verkar i byggnaden ska stå lika i kön som aktieägarna. Allt annat är upp till tolkning. Det finns även lite rättspraxis på området, vilket är glädjande om det betyder att konflikter kan lösas på andra sätt än genom domstolsprocesser.
Hur bör då de ovanstående exemplen lösas? Utöver den lilla vägledning som bostadsaktiebolagslagen ger, bör man vid fördelning av parkeringsplatser enligt vår mening ta hänsyn till det faktiska behovet av parkeringsplats och sträva efter en rimlig och förnuftig lösning. Det vore rimligt att en parkeringsplats kan hyras på samma villkor till en bilägande aktieägare eller dennes hyresgäst som till en äldre person som behöver parkeringsplatsen för hembesök. De har båda ett konkret boenderelaterat behov av parkeringsplatsen. Däremot kan det vara berättigat att en aktieägare utan någon parkeringsplats i bolaget har företräde i kön framför en aktieägare som redan äger en plats.
Vad gäller köande till laddningsplatser kan man tänka sig att ha separata kölistor för olika typer av parkeringsplatser, som det redan finns för parkeringsplatser på gården och i garage. Varför inte också för laddningsplatser? En svårare fråga är om det är ett krav att ha en elbil för att få hyra en laddningsplats. Troligen kan laddningsplatserna inte reserveras enbart för elbilsägare, utan en ledig plats bör hyras ut till nästa person i kön oavsett biltyp. Frågan om att upprätthålla olika kölistor med hyreskriterier måste dock bedömas från fall till fall, och hänsyn bör tas till antalet bostäder i förhållande till parkeringsplatser, samt antalet laddningsplatser i förhållande till vanliga parkeringsplatser.
Eftersom bolagen med sina parkeringslösningar är väldigt olika, bör fördelningen av parkeringsplatser och relaterade meningsskiljaktigheter lösas från fall till fall, med stöd av ovan nämnda principer. Det är också rekommenderat att husbolagen utarbetar ordningsregler för fördelning av parkeringsplatser, vilka godkänns på bolagsstämman. Gemensamt överenskomna regler kan också förhindra uppkomsten av konflikter.
Maria Forsblom
Jurist, JM
Kiinteistöliitto Uusimaa